Allt om japanska farfar

Om du känner lite om det japanska språket kanske du vet det san är en vanlig ära. Det är ingen överraskning, då att lära sig att det japanska ordet för morfar är ojiisan. Den informella termen, som är vad man skulle kalla sin egen farfar, är sofu.

Några japanska barn kallar sina morföräldrar Jiji (från ojiisan) och Baba (från obaasan, japansk för mormor).

Det nästan identiska ordet Ojisan betyder farbror.

Till skillnad från många andra asiatiska kulturer har japanerna inte olika namn för morföräldrar och morföräldrar.

Vill du veta mer om farförälders namn? Lär dig de japanska namnen för farmödrar. Se även en omfattande lista över farfar namn och en lista över etniska farfar namn. Du kan också hitta svar på vanliga frågor om farförälders namn.

Farfar i traditionell japansk kultur

I traditionell japansk kultur är könsrollerna ganska bestämda. Fäder är ansvariga för att stödja sina familjer och arbetar ofta mycket långa timmar för att göra det. Det innebär att mammorna ansvarar för att ta hand om barn och ofta bryr sig om äldre släktingar, vilket är ett mycket viktigt ansvar som i de flesta asiatiska kulturer. Dessutom måste japanska mödrar hantera sina barns utbildning, få dem till bästa möjliga skolor och se till att de fungerar bra.

Japan hade i många år en pensionsålder om 55 år.

Många farfar, som hade saknat föräldraskap till sina egna småbarn, hade därmed en chans att vara med och knyta med sina barnbarn, ofta hjälpte med barnpassning.

Modernisering har haft en inverkan på japansk familjekultur, med fler kvinnor med jobb. Pensionsåldern har också höjts, så vissa farfar måste vänta lite innan de är fria att fokusera på morföräldrar.

Betydelsen av utökad familj

Japanarna har ett koncept kallat dvs., som kan översättas grovt som en förlängd familj eller “fortsättande familj”. Familjestrukturen omfattar flera generationer och är mycket hierarkisk. Det betonar också att familjemedlemmar antingen delar bostad eller bor väldigt nära varandra. Ett japanskt påstående säger att vuxna barn inte bor så långt från sina föräldrar att de inte kan bära dem en skål varm soppa. Med tanke på den svåra naturen att transportera en soppskål och den snabbhet med vilken den svalnar, innebär det att generationerna behöver leva ganska nära varandra!

Traditionellt kommer japanska familjer att bygga sin struktur från den manliga sidan. Under många år, under systemet som var känt som primogeniture, överlämnades tillgångar och ansvarsområden från fadern till den äldste sonen. När hon blev gift blev de en del av sin mans dvs., eller utökad familj. Andra sonar än den äldste sonen måste göra sin egen väg i världen och lämnade ofta familjen hem för att söka sina förmögenheter på annat håll.

I modern tid håller vissa japaner fortfarande primärt och andra traditionella metoder. Andra har antagit mer moderna sätt.

Japanska i USA

Japanska som kommer till Förenta staterna måste anpassa sig till en helt annan kultur.

De har lyckats på många olika karriärområden och inom många geografiska områden. I den meningen har de assimilerat sig i den amerikanska kulturen, men de har behållit många av sina traditionella värderingar.

Det japanska samhället har historiskt varit ett mycket grupporienterat samhälle. Denna egenskap kunde observeras i de tidiga invandrargrupperna, som ofta samlade sina resurser för att hjälpa varandra att lyckas. Diskrimineringen mot japanska som bor i Förenta staterna, som kulminerade i interneringslägerna under andra världskriget, bidrog troligen till att denna grupps känsla fortsatte. Till och med idag hör många japanska till det som kallas “frivilliga samhällen” eller helt enkelt föreningar. Dessa organisationer bevarar den japanska kulturen och bekämpar diskriminering. Under tiden efter andra världskriget arbetade dessa grupper för att vinna reparationer för dem som överlevde japansk interneringsläger.

Deras ansträngningar belönades 1988, då president Ronald Reagan undertecknade lagen om medborgerliga friheter, som innehöll en officiell ursäkt och gav ekonomisk ersättning till överlevande. 

Japanska ordspråk

Morföräldrar i de flesta länder är kända för att ge visdom. Japanska farfaras visdom tar ett par intressanta former.

Yoji jukugo är namnet givet till idiom består av fyra tecken. Du kan inte säga det här genom att se den engelska översättningen, men varje idiom består av fyra kanji-tecken. Ofta utdragande av betydelsen från de fyra tecknen kan vara utmanande:

• “Tio personer, tio färger.” Detta idiom pekar helt enkelt på den otroliga mångfalden av människor.
• “Att inte se är en blomma.” Den japanska använder “blomma” som en symbol för skönhet och fantasi. I detta sammanhang betyder ordstävet att saker som dröms upp av fantasin är vackra. 
• “Svagt kött, starkt äta.” De svaga kommer att slukas av de starka.

Vissa japanska ordspråk är inte begränsade till fyra tecken. Många ekopunkter som finns på andra språk. Till exempel säger japanerna, “En grodens barn är en groda.” Amerikanerna skulle säga, “Äpplet faller inte långt från trädet” eller “Som pappa, som son.” Japanarna säger, “Falla sju gånger, stå upp åt åtta.” Det här är samma känsla som “Om du först inte lyckas, försök försök igen.”

Andra ordspråk är unika japanska. Till exempel kan en japansk farfar hänvisa till “en anka som bär en purjolök.” Det här är en symbol på lycka till, eftersom det traditionella receptet för andtsoppa kallar porrer, så det är tur att stöta på både en anka och en purjolök. Roligt faktum att dela med barnbarnen: En av de ursprungliga Pokemon, kallade Farfetch’d, är en anka som bär en purjolök.